Vårdsökande?

Rätt till vård utomlands

Deprecated: Function split() is deprecated in /storage/content/16/159516/patientformedlingen.se/public_html/newsView.php on line 31

Amazonabladet nr 4-2014 1

Att få en cancerdiagnos är ett hårt slag för den som

drabbas. Ordet ”cancer” associeras fortfarande ofta

med ordet ”död”, trots att allt fler överlever allt

längre tid och att forskningen går framåt med jättekliv.

Sjukdomen och behandlingen påverkar oss som drabbas

och våra anhörigas liv på många olika sätt under väldigt

lång tid.

Vi som får diagnosen lever här och nu, vi vill inte höra

och/eller läsa om att vissa landsting ger en viss effektiv

medicin medan andra landsting ”ännu inte” fattat beslut

om detta, vi har inte tid att vänta på ett nytt cancerläkemedel

som kanske kommer till vårt landsting om ett år.

Vården är inte rättvis; vi förstår alla – eftersom det så tyd-

Rätt till vård utomlands?

Vi är många, vi blir fler och fler, vi som får diagnosen ”bröstcancer” eller någon annan form av denna svåra

sjukdom. Vi finns i hela det avlånga landet Sverige, vi har i många fall långa resvägar för att få adekvat vård,

vi läser om ny medicin som en del får men inte alla, vi inser mer och mer att vården för samma sjukdom

är orättvis i vårt land. Vi bevittnar hur en del av våra bröstsystrar dör på grund av alltför långa väntetider,

vi inser att såväl bemötande som behandling är delar av ett gigantiskt och cyniskt lotteri - det gäller att bo

i ”rätt” landsting. Eller kanske att söka vård utomlands?

ligt skrivs – att det handlar om kostnader, men vad är då

ett människoliv värt?

Landstingen är inte underställda regeringen och kan

ibland, genom sina prioriteringar inom vården, distansera

sig från de personer/patienter som är i behov av akut vård.

Indirekt tolkar vi deras hållning som ett makabert ”vi har

inte råd med dig”, trots att Sverige är ett rikt land, en europeisk

oas i den bemärkelsen.

I vårt land finns för närvarande ett lagförslag som skall ge

patienten rättighet att välja ett annat landsting än det

egna. Men tänk om de också har långa köer och platsbrist?

Det finns alternativ, även om få känner till det.

2 Amazonabladet nr 4-2014

Vård utomlands

I dag finns det en svensk lag (reviderad 1 oktober 2013)

som stipulerar rätten till vård utomlands för svenska medborgare,

tillhöriga den svenska försäkringskassan OCH –

ett viktigt OCH – om det rör sig om vård som även ges

inom det allmänna sjukvårdssystemet i vårt land. Lagen

utgår från de regler som finns i EU:s patientrörlighetsdirektiv.

Dessa direktiv bygger i sin tur på EU-domstolens

domar som fram till 2013 har tolkats av respektive EUland.

Syftet i dag är att direktiven skall bli tydligare, mer

enhetliga.

I Sverige gäller kortfattat1:

OM läkaren remitterar dig till vård utomlands (sällsynta

fall)

OM man vill söka sjukvård inom EU kan man på förhand

söka tillstånd från Försäkringskassan

OM man får tillstånd måste man själv boka in vården och

betala resan tur och retur

OM man betalat en högre ersättning utomlands kan man

få ersättning för detta (eventuell mellanskillnad får man

stå för själv)

OM någon person följt med som hjälp, kan denna person

också ha rätt till ersättning för kostnader, exempelvis boende

1 Se Fakturaruta nedan eller www.forsakringskassan.se,

Vård utomlands

Enligt Försäkringskassan har man i princip rätt till ersättning

om det rör sig om en sjukdom som man hade

kunnat få vård för i Sverige. Försäkringskassan behöver

också följande underlag: Behandlingsplan hos den utländska

vårdgivaren och svenska medicinska journaler/underlag.

(OBS! Originalkvitton krävs för ersättning i efterhand.)

Väntetider

Vi som drabbas måste ibland vänta i flera veckor på behandling,

väntan som skapar ångest hos patienten och de

existentiella frågorna hopar sig; växer tumören.., kommer

cancern att sprida sig..? – Till detta ackumuleras oron för

framtiden; kan jag fortsätta jobba, hur kommer det att gå

för mina barn, för min privatekonomi…? Frågorna blir

sten på börda. Den kanske tyngsta stenen blir det faktum

att jag, som patient, skall ta reda på så mycket själv. Vad

gäller? Vad händer? Varför får man bromsmedicinen X i ett

landsting men inte i mitt?

Jag vänder mig till Paul Olovsson, Patientförmedlingen

EU AB, Kungsbacka, som han startade för ett år sedan

tillsammans med advokaten Niclas Eliasson (se www.

patientformedlingen.se) i syfte att hjälpa och underlätta för

patienter som vill söka vård utomlands. Hittills har de bara

fått in 20 ansökningar – något som de tror beror på att så

få känner till möjligheten att söka vård utomlands. Inget

av fallen rör bröstcancer utan andra typer av cancrar.

Paul förtydligar:

- Som du själv noterar så är handläggningstiderna på tok

för långa. En cancerpatient t.ex. har inte råd rent medicinskt

att vänta 2-3 månader på besked efter en diagnostiserad

tumör – beskedet skapar ju dessutom sorg och ångest.

Det är en av orsakerna att just cancerpatienter med

långa väntetider inom landstingen i högre grad efterfrågar

vård utomlands, men ofta väljer att i efterhand begära återbetalning.

Patientförmedlingen hjälper till med att ansöka

om återbetalning efter avslutad behandling utomlands.

EU-händer. Foto: Dreamstime

Amazonabladet nr 4-2014 3

Sjukhusens väntetid kan vara lång, men hur lång tid tar

ärendets handläggning hos försäkringskassan (FK)?

- Det finns bara ett kontor i Sverige som handlägger dessa

frågor, det finns i Visby. Direktivet fastslår att ett ärende

skall behandlas inom 90 dagar. Man behöver inte ange

något speciellt skäl för att välja EU-vård eftersom man har

rätt till det precis som man har rätt till fri rörlighet inom

EU avseende arbete, varor och tjänster.

Hos FK kan man få förhandsbesked, det vill säga att FK

godkänner den tänkta behandlingen och den estimerade

kostnaden eller förhandstillstånd, det vill säga att FK godkänner

kostnaden och clearar den direkt med den utländska

försäkringskassan och/eller sjukhuset eller så bekostar

man själv sin behandling och begär återbetalning efter

avslutad behandling. I vårt fall har vi bara haft patienter

som själva betalar och begär återbetalning beroende på

långa handläggningstider på FK och/eller landstingen.

Jag som har bott utomlands i 14 år har bara gott att

säga om FK i Visby, men det har rört andra ärenden.

Nu fastnar jag på uttrycket ”i princip” som flitigt används.

I en kartläggning om läkemedelsbehandling

inom EU har man ”i princip” rätt till ersättning om det

rör sig om en sjukdom som man hade kunnat få vård

för i Sverige. Hur tolkar du ”i princip”?

- Det innebär två saker: 1) behandlingen skall också finnas

tillgänglig i Sverige och 2) behandlingen skall ges i överensstämmelse

med ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Detta

utesluter alternativ behandling, homeopati och liknande

behandling som ofta ges inom EU. Det finns emellertid

flera domar i Sverige som är intressanta. Den s.k. Jelinek-

domen som handlar om en kvinna som blev botad

från SLE 2 i Polen med en annorlunda metod och fick

rätt mot FK efter sex år. Dessutom ett fall i Skåne, Ann-

Marie Åström, som blev behandlad med en form av laserskalpell

för metastaser i lungorna på ett sjukhus i

Tyskland, en metod som inte finns i Sverige.

Metoden används på ett 60-tal sjukhus i Tyskland,

Italien och England. Hon fick också rätt mot FK efter en

längre tid och fick tillbaka kostnaden på 100 000 kr för

vården i Tyskland.

Godkända läkemedel

Vad gäller i frågan om nya cancerläkemedel som blir

godkända i ett annat land men som ännu inte godkänts

i Sverige?

- Ja, det är en intressant fråga som jag bara kan gissa

svaret på. Inledningsvis tror jag att man får problem

med FK men samtidigt ökar trycket på dem genom tidigare

domar och en förhoppning är att det kommer

många fler patienter som orkar slåss för sin rättighet till

god vård inom EU. Men som sagt, motståndet är fortfarande

starkt. Jag tror ändå att om en patient blir botad

från sin cancer med nya läkemedel utomlands och man

nekar ersättning på FK blir nog opinionen stark.

Alternativt; om en cancermedicin godkänts och används

av ett landsting i Sverige men inte i ett annat,

vad gäller då?

- I det fallet blir det nog omöjligt för FK att inta en

negativ hållning – det nya lagförslaget som skall ge patienten

rättighet att välja vilket landsting som helst och

stärka patientens ställning inom sjukvården i stort är

positivt.

Har man som patient rätt/möjlighet att överklaga ett

avslag från FK? Det gäller ju trots allt livet och/eller

livskvaliteten?

- Ja, det har man och det har redan skett flera gånger

som jag redogjort för. Man vänder sig till Förvaltningsdomstolen.

I det fallet behöver man juridiskt bistånd

och den tjänsten kan vi i Patientförmedlingen erbjuda.

Hur används lagen om patienträttigheterna i praktiken?

Blir patienten informerad om sina rättigheter?

Nej. Kunskapen om detta är väldigt liten. Jag har blivit

kontaktad av TV4 och journalisten berättade att de uppfattar

att folk är okunniga om möjligheterna till EU-vård.

2 SLE står för systemisk lupus erythematosus. Det är en

autoimmun inflammationssjukdom som innebär att

immunförsvaret angriper den egna kroppen

Paul Olovsson, f d bankdirektör och företagsledare, med ett

stort medicinskt intresse. Stort engagemang i idrott, träning,

livsstilsfrågor, hälsa och kost. Mycket positivt inställd till

naturmediciner och homeopati. Foto: Privat

4 Amazonabladet nr 4-2014

Jag kan bara hålla med. Dessutom kan jag delge dig en

intressant observation när det gäller landstingens reaktion

på EU-vård. I tre fall det senaste halvåret har mina patienter

plötsligt och för dem helt överraskande blivit erbjudna

omedelbar operation. Detta efter det att de begärt ut sin

medicinska journal och röntgenbilder som de skickat till

mig och som jag översatt och skickat vidare till sjukhus i

Tyskland. På de egna sjukhusen har de inte fått någon som

helst behandlingsplan eller något besked om när behandling

kan ges och i ett fall har de nekats operation.

Det förefaller som om landstingen vill stoppa patienter

från att få vård utomlands och är beredda att låta dem gå

före i kön för att undvika att de får (bättre) vård i ett annat

land. Det har hänt i Stockholms läns landsting, i Västra

Götaland samt i Skåne läns landsting. En slump? Döm själv.

Alternativ medicin

I Tyskland och i Frankrike – jag har personlig erfarenhet

av detta - är man inom sjukvården väldigt positivt

inställd till alternativ medicin, medan den svenska

försäkringskassan ”inte tror” på detta. Är det inte ett

sätt att sätta sig på höga hästar i Sverige och indirekt se

ner på andra länders sjukvård?

- Jo, jag tror att jag redan gett min syn på detta. I Portugal

vill man skydda homeopatin med en ny lag. Enligt den

nya lagen regleras nu homeopater, akupunktörer, kiropraktorer,

osteopater, fytoterapeuter och naturmedicinare som

självständiga yrkesutövare med sina för dem lämpade diagnosmetoder

och individuella läkemedel. Dessa yrkesgrupper

samarbetar nu med universiteteten för att utveckla

utbildningsprogram och dessa terapeuter kommer att få

legitimation. Fr.o.m. hösten 2013 är homeopater i Portugal

en självständig, legitimerad yrkesgrupp som samarbetar

med universiteten för att utveckla utbildningsprogram. I

Madrid har nyligen (2012) Spaniens äldsta homeopatiska

sjukhus åter väckts till liv. I Schweiz är homeopatin sedan

2012 en del av den allmänna sjukvården. I Frankrike har

man upprättat en kooperation av olika homeopatiskolor

med ett gemensamt utbildningsprogram. Inom EU har

man också väckt frågan om det inte behövs en ny lag som

är tänkt att skydda homeopatin och naturmedicinen.

100 miljoner inom EU behandlas varje år med naturmedicin

som föreskrivs av 50 000 läkare – kan de alla ha fel?

– Det finns egentligen bara ett land inom EU som är

genomgående konservativt och emot all alternativ behandling

och det är Sverige, där Socialstyrelsen envist håller på

det de kallar ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Men

det finns en dom i Högsta Förvaltningsrätten i Sverige som

slår fast att patientsäkerheten inte äventyras om patienten

får homeopatiska medel jämte en oklanderlig

skolmedicinsk behandling.

Amazonabladet nr 4-2014 5

Faktaruta:

SAMMANDRAG AV

FÖRSÄKRINGSKASSANS REGLER:

För det första måste patienten vara försäkrad i

Sverige, dvs ingå i den allmänna

sjukvårdsförsäkringen för att få del av vårdförmåner

utomlands.

När det gäller de olika typer av tillstånd som FK

kan bevilja så gäller följande:

Förhandstillstånd (gäller ej i Turkiet eller

Schweiz) Man betalar då bara patientavgiften i

vårdlandet. Det tar 2-3 månader att få ett beslut.

Originalkvitton krävs för att få ersättning för resa,

uppehälle och ev. medföljande.

Förhandsbesked (gäller ej i Turkiet eller Schweiz)

Man får ersättning för hela vårdkostnaden utom

den vanliga patientavgiften. Man kan mest få ut vad

vården skulle ha kostat i det egna landstinget. Om

vården är dyrare i vårdlandet betalar man

mellanskillnaden själv3 Det tar 2-3 månader att få ett

besked. Man får sedan skicka in ansökan samt

originalkvitton men man måste själv betala

sjukhusfakturan i första skedet. FK betalar ut

pengarna 3 veckor efter sitt beslut.

Ersättning i efterhand

Man skickar in originalkvitton och ansökan om

utbetalning. Det tar 2-3 månader att få ett beslut.

FK betalar inom 3 veckor efter sitt beslut.

Text: Christina Lindqvist

3Författarens kommentar: Vården kan ofta vara

billigare utomlands än i Sverige.

Det kanske ljusnar i tunneln..?

”Naturläkemedel på återtåg” skriver tidskriften Veteranen

(nr 5, 2014) och redogör för hur de går mot ny acceptans

även i Sverige. Kanske vi kan, även på andra plan, se fram

emot nya tider, snabbare handläggningstid både på våra

inhemska sjukhus och hos Försäkringskassan rörande de

ansökningar om vård utomlands som lämnas in.

Efter mitt långa och intressanta samtal med Paul

Olovsson, där jag medvetet undvek frågan om eventuella

språkförbistringar vid vård utomlands, eftersom de flesta

talar god engelska i dag (man kan även få hjälp med detta),

samtalade jag länge med den namnkunniga skådespelerskan

Kim Anderzon, känd från olika teaterscener, från

film och kanske inte minst från TV-programmet ”Stjärnorna

på slottet” 2011. Även hon kan vittna om en lång

kamp mot både sjukdom och väntetider i den svenska vården.

I skrivande stund ser det ut som hon i efterhand får rätt

till den vård utomlands hon sökt och genomgår. Samma

sak gäller den svenska dam som för tre år sedan genomgick

en dyr behandling (strålning med koljoner för sin lungcancer)

i Japan och som i dagarna (juli 2014) fått rätt av Försäkringskassan.

Enligt den expert på Karolinska Institutet som i Dagens

Eko den 8 juli intervjuades angående ovanstående fall har

”svensk cancervård hamnat på efterkälken”.

Det är dags för landsting och regering att tänka om, ord

som ”efterkälken” borde vara tabu! Patienterna är inga

”föremål” som kan kalkyleras i kronor och ören utan sjuka

individer som behöver hjälp – snabbt. De beslutande organen

kan och har råd att omprioritera och sätta varje sjuk

individ i första rummet och ge dem adekvat vård och samma

mediciner och/eller behandling oavsett landsting.

Vi behöver och har rätt till inte bara ett ljus i tunneln utan

en hel flod av upplysande ljus! Upplysande i ordets båda

bemärkelser.

Källa: Amazonabladet

2014-10-07 17:27:59